Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp, född 23 oktober 1636, död 24 november 1715, var svensk drottning och riksföreståndare, dotter till Fredrik III av Holstein-Gottorp och Marie Elisabeth av Sachsen och gift i november 1654 med Karl X Gustav. Hon var med honom i Polen 1656 och i Danmark 1658. Hon var Sveriges drottning i sex år, men de facto "första dam" till sin död 1715, i femtiofem års tid. Hon blev änka 1660 och levde som änkedrottning i ytterligare 55 år. Kung Karl II av England friade till henne något år efter makens död, men hon tackade nej, med den formella motiveringen att hon önskade vara sin döde make evigt trogen. Hon satt i förmyndarregeringarna för både sin son Karl XI och sin sonson Karl XII, 1660-1672 samt 1697, och sedan i rådet 1700-1713, men hade i verkligheten aldrig så mycket att göra med politik, utan var nöjd med att formellt presidera över regeringen och hovet som monarkins symboliska överhuvud och representant. Hon stödde dock den profranska och antidanska policy som fördes av regenterna. Hennes son var djupt beroende av henne i hela sitt liv; då han blev gammal nog att sitta med vid regeringens sammanträden, talade han inte direkt till ledamöterna, han viskade i stället vad han ville veta till riksänkedrottningen, och Hedvig Eleonora frågade sedan regeringen med hög röst vad han ville veta. Då sorgeperioden formellt bröts år 1663 var hon värdinna för omfattande festligheter, och det var i hennes namn Sveriges första fasta teater öppnades i Stora Bollhuset och Lejonkulan 1667. Hedvig Eleonora, "Riksänkedrottningen", hade en dominant och temperamentsfull personlighet och dominerade det svenska hovet totalt fram till sin död. Även efter sin sons giftermål 1680 och fram till sin död 1715 var hon den verkliga drottningen och behöll sin position som "första dam"; sonen kallade henne "drottningen" och sin fru för "min fru". Under stora nordiska kriget var hon 1700-13 representant för kungen, men intresserade sig inte heller nu mycket för politik- vid audienser för utländska sändebud kunde antingen "moltiga" eller gapskratta åt dem. Hon intresserade sig för kortspel och arkitektur. Hon kunde spela kort till inpå småtimmarna. Drottningholms slott samt Strömsholms slott påbörjades av henne. Vid båda slotten lät hon anlägga stora parker i tidens stil.  Related Paintings of hedvig eleonoras :. | Mary Jane Smith | Men yawn | Study for Le Bec du Hoc,Grandcampe | Birdie and woman | Peasant wedding |
Related Artists:
Ernest Crofts
English Painter , b. 15 September 1847- d. 19 March 1911 was an English painter who specialized in battle scenes. Ernest Crofts, RA lived at 'The Green' which he helped to re-design, next to Blythburgh church in Suffolk.
VERSPRONCK, Jan Cornelisz
b. ca. 1597, Haarlem, d. 1662, Haarlem
BONFIGLI, Benedetto
Italian painter, Umbrian school (b. ca. 1420, Perugia, d. 1496, Perugia) Benedetto Bonfigli (c. 1420?CJuly 8, 1496) was an Italian painter of the Quattrocento born in Perugia, and active around Umbria. He is also known as Buonfiglio. He was the teacher of the painter Pietro Perugino. His earliest work was an ' Annunciation,' originally in the Orfanelli at Perugia. His masterpiece is a series of frescoes in the Palazzo del Consiglio in the same city, which represent the Lives of St. Louis of Toulouse and St. Herculanus; they were begun in 1454 and not finished in 1496, in which year Bonfigli's will is dated. An Adoration of the Magi (c. 1460) was painted for San Domenico. A Banner (gonfalone) was painted in 1465 for the brotherhood of San Bernardino, and representing the deeds of their patron saint; another Gonfalone painted for the brotherhood of San Fiorenzo in 1476, in honor of the Virgin, who had been prayed to intercede for the cessation of the plague. He painted a Virgin of Mercy' (1478) for the church of the Commenda di Santa Croce; and several others in and around Perugia. He was much influenced by Domenico Veneziano and Pietro della Francesca. He also painted frescoes of Sant Ercolano and San Ludovico (1454) for the Palazzo del Consiglio. He died in Perugia.